Det finns fortfarande plats i sista vagnen, frågan är bara om HuFF hinner kliva på, förutsättningarna försämrades i alla fall efter besöket i Luleå i lördags.
Det var viktiga poäng som stod på spel på Nyabvallen (jag tror inte arenan heter Nya B-vallen som kommentatorn av livesändningen sa hela tiden) mellan IFK Luleå och HuFF, en match där hemmalaget inte ens behövde vara speciellt bra för att resultatmässigt köra över sina motståndare.
4–0 (3–0) är siffror som varken går att bortförklara – eller protestera emot.
Jag tänker heller inte tjata om den där bussen från förra matchen då HuFF låg under med 2–0 efter tio minuter, bara konstatera att den här gången tog det en knapp kvart för motståndarna att gå fram till en tvåmålsledning.
I min värld föregicks ledningsmålet visserligen av en solklar offside, detta då hemmalaget slog en kort hörna. HuFF hade inga spelare på stolparna och eftersom hörnläggaren fick tillbaka bollen så MÅSTE han ha kommit från offside. Nu kom ingen avvinkning utan bollen slogs in mot HuFF:s mål och där kunde Jakob Johansson Inga nickade in 1–0. Detta skedde i den 13:e minuten och direkt efter HuFF:s avspark kom nästa mål.
Ett felpass...
...en vaken motståndare...
...en målvakt för långt ut...
...ett långskott från 40 meter...
...och 2–0.
Självklart en drömstart för Luleå som efter Joshua Chatees mål kunde backa hem och stänga till alla tänkbara ytor som HuFF försökte hitta, men de fanns inte. Luleå kunde istället komma i vassa omställningar och det luktade 3–0 vid betydligt fler tillfällen att det luktade mål för gästerna.
3–0-målet kom också, återigen efter en hörna och målnickare denna gång var Fredrik Lundgren.
Ett effektivt Luleå hade fått matchen exakt dit man ville mot ett HuFF där Cihan Sener hade en rätt så ofarlig nick mot mål och Lukas Bergquist ett bra läge där han sköt utanför.
Det är knappast lätt att mobilisera kraft inför andra halvlek när man befinner sig drygt 60 mil hemifrån och har presterat en så svag insats som HuFF nu gjorde under matchens första 45 minuter.
Men man försökte i alla fall.
Man gjorde några byten där Mannan Khalil som in direkt efter paus och i den 65:e minuten kom också ett dubbelbyte när Pelle Lööf och Christoffer Lindberg bytte av Andreas Smedbakken och Araya Zerai. Men det första som hände efter det dubbelbytet var att Luleås kapten William Olausson drog in 4–0 på en frispark, hans nionde mål för säsongen, inte illa för en mittback i ett bottenlag.
HuFF är också ett bottenlag även om man fortfarande har Assyriska bakom sig i tabellen, ett Assyriska som föll med 1–3 mot Haninge samtidigt som man drog på sig två röda kort, som innebär att dessa två spelare har gjort sitt för säsongen. Känslan är därmed att Assyriska är ett av tre lag som kommer att åka ur.
HuFF har ett rejält motlut att besegra om man ska undvika att göra Assyriska sällskap ner till division 2. Närmast på programmet står en match på Studenternas i Uppsala där tabelltvåan Dalkurd jagar en kvalplats. Avslutningen sker hemma på Sparbanken Arena mot just Assyriska.
Täby, som besegrade redan klara seriesegrarna Brommapojkarna senast, var tillbaka på den förlorande sidan i helgen då det blev 0–3 borta mot Sylvia, och även Täby åkte på ett rött kort. Här handlade det dock två varningar för Jonathan Andreasson vilket innebär att han missar hemmamatchen mot Gefle men är tillbaka i avslutningen mot Umeå borta.
Hammarby TFF var på väg mot en liten skräll på söndagen då man ledde med 2–1 i paus borta mot Dalkurd, men hemmalaget kvitterade först till 2–2 och på övertid nickade Dillan Ismail in segermålet för Dalkurd.
Målet var bra ur två aspekter för HuFF, dels innebar det att Dalkurd fortfarande har fyra poängs försprång i kampen om kvalplatsen, Man kan visserligen helt säkra andraplasten i tabell vid seger mot HuFF, men å andra sidan har man allt i egna händer ändå om det skulle bli poängtapp. Dels innebar det ju också att HTFF inte drog ifrån HuFF poängmässigt i botten.
En tabell ”ljuger” sällan och tabellen efter halva serien väckte inga direkta farhågor för min del när det gäller HuFF, laget hade gjort en fullt godkänd våromgång och det sg lovande ut inför hösten. Men då radade förlusterna upp sig och plötsligt var man tufft inblandat i bottenstriden – och jag tycker inte att tabellen ”ljuger” nu heller. HuFF:s höst har inte varit godkänd och därför är man nästjumbo inför de två sista matcherna.
Man har haft problem med målskyttet under hela säsongen, det är en stor del av det utsatta tabelläget. 27 mål på 28 matcher gör att poängen inte har trillat in som de borde.
Försvarsspelet var ändå okej länge (vi glömmer Sylvia borta), men det har hänt något efter den starka cupinsatsen mot Hammarby. Tio insläppta mål på tre matcher är ytterligare en orsak att laget numer ligger under nedflyttningsstrecket.
Två matcher återstår och frågan är om det är kört?
Nej, absolut inte. Det finns division 1-kvalitéer i det här laget, men det är ett lag med stukat självförtroende just nu. Hittar man bara tillbaka till det stabila försvarsspelet så finns alla möjligheter att Benny Dahlin och hans grabbar hinner hoppa på tåget innan det lämnar perrongen...
